på tredje dagen när vi landat i bangkok fick jag äntligen träffa fon som jag sponsrar varje månad sedan flera år tillbaka.vi fick komma hem tilll henne och se hur hon bor tillsammans med sin mamma.det var en fantastisk känsla att få möta denna funktionshindrade flicka och få hålla henne i min famn. wasana,hennes mamma är helt fantastisk som vårdar och tar så väl hand om sin dotter.annika som hittat fon och hennes mamma i slummen har varit en länk mellan oss.läs mera om du inte redan har gjort det på annikas blögg:50+iBangkok.jip,en annan tjej som annika hjälpt var med som tolk.vi skrattade och grät och njöt av ögonblicket.en person fattades i sällskapet:amanda.det hade varit så roligt om de kunde träffats.amanda och fon..två tjejer i samma ålder, som kämpar med sina funktionshinder på vardera sida om jordklotet. tänk så bra vi ändån har det i sverige..men trots att de lever så enkelt och obekvämt så verkar de så nöjda.något för oss här hemma att tänka på..tack annika för att jag fick träffa fon och wasana!!!
överallt fösöker var och en få ihop lite pengar på sitt sätt.här en liten ung mamma med sin söta baby som säljer smycken och lite annat smått.. på den här gatan kunde man hitta allt! kläder mat smycken skor väskor keramik tavlor ja allt
nästa dag tar annika med oss till spännande och färgstarka chinatown.annika som varit där många gånger hittar bra i de smala gränderna.här finns verkligen allt.på bilden står jag mitt i en butik som säljer scrapgrejer! band,blommor blad ..så här handlade jag !i en butik intill fanns pärlor av alla slag,så där blev det också lite shoppat..när vi till slut lämnade chinatown tog vi flodbåten tillbaka.ska visa bilder från den färden i morgon ...om datorn har lust..som ni nog förstått så har annika tagit mej till ställen jag förmodligen aldrig fått se om inte hon tagit mej dit.detta varma vänliga land har fångat mitt hjärta och jag vill verkligen dit igen..
ute snöar det för fullt och det är kaos i trafiken i hela södra sverige. ja nu skulle man ha varit i thailand i goa värmen..men istället för att drömma så ska jag se om jag hittar adventkrafset. usch nu ska all julbråte snart fram..suck!!
jag tillhör dem som jublar när julen är över och istället få ställa in allt krafs..och alla rödluvor!
snökramar från mej!!
Oj då, jag hade missat detta inlägg. Marie, du ska veta att detta besök betyder lika mycket för mig som för Er två mammor. detta är det som gör att jag vill fortsätta att hitta sponsorer och mottagare som har mer gemensamt än pengar! Det samtal du och Wasana hade betyder så mycket för henne...du är någon hon kan identifiera sig med....någon som förstår det inte vi som inte har handikappade barn kan förstå. jag är sååå GLAD att denna resa blev av. tack Marie
SvaraRadera